Mitt fredagsmys började med att jag knöt på mig löparskorna, tog Troja med mig och stack ut på en runda i spåret. Powerwalk på vägen till spåret och sen körde jag intervaller första kilometern. Joggade smått, sprang så snabbt jag kunde och sen gick jag och gjorde om den proceduren. Sista omgången jag spurtade så höll jag fan på att kräkas! Men det brände gött i kroppen!

Sen fick jag gå nästa kilometer. Trodde aldrig att pulsen skulle sluta rusa och att jag skulle kunna hämta andan. Men tillslut så! Och eftersom egonspåret är 4km långt så slog jag igång ”Löparappen” för att få en tid och få exakt sträcka hur långt jag har från orienteringsstugan (Som egentligen är starten) och hem. Visade sig vara 2,3km och jag lyckades jogga HELA vägen utan att gå! Det är ganska otroligt för att vara jag! Fick ju ingen höjdartid direkt heller, 18.52 minuter, men det gör inte mig så mycket. Jag lyckades ju jogga i 2,3 kilometer! Wohoo!

Men när jag kom hem kunde jag knappt andas och det pep i lungorna på mig. Lät, helt ärligt, som att jag hade astma. Men det tror jag inte att jag har. Min diagnos lyder nog ”bara” EXTREMT dålig kondis. Det var ett tag sen man lyckades springa 3km på 13 minuter.. Det var tider det! Funderar på att lägga till som mål, i 100 grymma dagar, att orka springa hela spåret. Borde ju inte vara helt ouppnåeligt om jag ändå orkade drygt hälften idag?

Gjorde föresten en liten smygvägning i morse och trots att jag varit lite förslappad i en vecka stod vågen på minus! Jag vägde idag 62kg! WOHOO! Och nu ska jag fortsätta fredagsmyset med morots-/gurkstavar och en dip gjort på smetana, som för övrigt blev gryyymt gott!